Jag bestämde mig sommaren 2000 för att prova om
Viska kunde tränas
till räddningshund då hennes far var godkänd sådan.
Dagen då vi kom till anlagstestet var dagen efter min årliga
sommarfest. (Det var på den tiden man inte hade barn dvs orkade vara
uppe hela nätterna frivilligt...) Både Viska och jag var ganska
trötta, men provet gick utmärkt förutom att jag fick reda på att en
hund måste vara under 5 år gammal då den går upp på slutprovet till
räddningshund. Detta för att inte hundarna skall bli för gamla innan
de har hunnit göra nytta i samhällstjänst.
Vid denna tidpunkt var Viska exakt 4 1/2 år och den normala
utbildningstiden för en räddningshund är 2 år. Jag blev mycket
besviken och lite arg på mig själv för att jag inte tagit reda på
detta tidigare, men i samma stund bestämde jag mig för att det ska
kunna gå att genomföra! Motståndet från brukshundsklubbens
träningsledare sporrade mig bara ännu mer.....och hon ändrade åsikt
efterhand.
Eftersom både jag och Viska är av den envisa sort som ej ger upp i
första taget så lyckades vi under hösten att klara av ett efter ett
av de test som krävs (alltid på första försöket eftersom vi inte
hade tid att misslyckas). Den 11 november var vi färdiga med de
praktiska proven. Vilken lycka att tillsammans klara denna massiva
träning på rekordtiden 4 månader och 2 dagar!
Vi fick dispens att gå tvåveckorsslutövningen efter Viskas 5 årsdag
följande vår och den 30 mars 2001 fick vi vår "legitimation".
Tack vare jaktträningen och sitt effektiva sökarbete, skott- och
bullerfasthet samt vanan att arbeta i alla miljöer hade Viska många
stora fördelar i sin träning till räddningshund.
Det stämmer verkligen att flatcoated retriever är en mycket allsidig
ras som kan tränas till allt dess förare överhuvudtaget kan komma
på!
